Genusteorin är idag allestädes närvarande, inte minst därför att staten lagstiftat för att försäkra sig om dess överhöghet. Likväl vet de flesta egentligen inte vad genusteorin säger. Än mindre hur den uppkom. Fastän vi alla berörs av den, vare sig vi vill det eller ej. I det följande sätts genusteorin i historiskt, idéhistoriskt och politiskt perspektiv.

Vid svenska högskolor måste genusteorin enligt lag genomlysa varje undervisningsmoment. Utomlands har Sverige väckt uppseende med genusdagis, från vilka dockor och klassiska barnsagor portats. Generöst tilldelade offentliga medel går i vårt land varje dag till genusteorins olika tillskyndare. Utan att de bredare folklagren någonsin uttryckt minsta intresse för genusteorin. Genusteorin är med andra ord en impopulär men ofrånkomlig del av statsideologin. Vad är då genusteorin? Och varifrån kommer den? Vilka syften tjänar den?

Genusteorin lär att det biologiska könet är irrelevant för den enskildes (sexuella) identitet. En man kan mycket väl vara kvinna. Eller vad som helst, för den delen. Om han/hon/den bara vill. Förväntningar på individen utifrån könet är följaktligen en form av förtryck som måste förbjudas av statsmakten, vars viktigaste uppgift som bekant inte är rikets säkerhet och inre fred, utan kampen mot diskriminering (närmare bestämt den sorts diskriminering som det kulturmarxistiska etablissemanget i kraft av sitt tolkningsföreträde valt att demonisera). Inte minst måste de patriarkala förtryckarstrukturer som byggts upp under årtusendena krossas. I förlängningen är det hela samhället (hela verkligheten?) och naturligtvis våra identiteter som i grunden måste stöpas om.